När distributionen blir för dyr riskerar tidskrifterna att tystna

idag kl. 10:33
De svenskspråkiga tidskrifterna i Finland är en viktig del av demokratin, bildningen och den finlandssvenska kulturen. För att tidskrifterna också i framtiden ska kunna ge plats för fördjupning, sakkunskap och samhällsdebatt behövs långsiktiga stödformer och ett riktat distributionsstöd för ideella tidskrifter.

 

Text: Förbundsarenan och Finlands svenska hembygdsförbund

 

I Finland ges omkring 90 tidskrifter ut på svenska, ett stort antal i både nationell och internationell jämförelse. Tidskrifterna är en del av civilsamhällets infrastruktur. De bevakar föreningsliv, kultur, samhälle, forskning, livsåskådning, funktionsrätt, hobbyer och mycket annat som annars sällan får utrymme i det offentliga samtalet. Samtidigt bygger de gemenskap, förmedlar kunskap och skapar sammanhang. I en jäktad tid ger tidskrifterna plats för långsam läsning, eftertanke och specialiserad sakkunskap.

Samtidigt har tidskrifternas verksamhetsförutsättningar försvagats. Distributionskostnaderna har stigit, de offentliga stöden har minskat och flera tidskrifter påverkas indirekt av nedskärningar. Minskade STEA-understöd och minskade anslag från konst- och kulturmyndigheten Kuvi drabbar både medlemstidskrifter och kulturtidskrifter. Stödet till tidningar och tidskrifter på minoritetsspråk motsvarar inte heller dagens behov.

- Det är dyrt att ge ut en tidning idag. Finlands svenska hembygdsförbund stoltserade länge med att vår medlemstidning Hembygden gavs ut 5 gånger i året. De senaste åren har vi fått dra ned drastiskt på utgivningen. År 2026 blir det endast 2 utgivningar varav en papperstidning. Det känns tråkigt med tanke på att en viktig del av vår verksamhet kretsat just kring Hembygden; att få förmedla och belysa det finlandssvenska kulturarbetet och lokalmuseiverksamheten, säger Susanne Lagus verksamhetsledare för FSH.

För Hembygdens del har vi på senare tid även haft problem med distributionen av tidningen. Inte nog med att postavgifterna skjuter i höjden så upplevs själva distributionen som bristfällig, då vi flera gånger fått frågor om varför medlemmar inte fått sin tidning till brevlådan.

Finlands svenska hembygdsförbund och Förbundsarenan efterlyser därför ett riktat stöd för utgivning och distribution av ideella tidskrifter. Utan sådana stödformer riskerar tidskrifterna att tvingas minska sin utgivning, höja priserna eller i värsta fall upphöra.

– Tidskrifterna är arenor för demokratiska samtal. De gör det möjligt att fördjupa, diskutera och förstå frågor som annars riskerar att hamna i skymundan. Om vi menar allvar med bildning, läsning och ett levande minoritetsspråk behöver tidskrifterna stabila verksamhetsförutsättningar, säger Kim Malmberg, tidskriftsombud på Förbundsarenan.

Förbundsarenan vill därför se politiska beslut som stärker tidskrifternas framtid. Ett riktat distributionsstöd för ideella tidskrifter skulle vara en konkret åtgärd med stor effekt. Det skulle göra det möjligt för tidskrifterna att nå sina läsare också när distributionsutgifterna stiger. Samtidigt behöver de statliga stödformerna för tidskrifter uppdateras så att de motsvarar dagens behov.

De svenskspråkiga tidskrifterna är en nationalskatt som behöver vårdas. Med långsiktiga stödformer, ett fungerande distributionsstöd och en stödpolitik som ser tidskrifternas samhällsroll kan de fortsätta bära kunskap, kultur och demokrati också i framtiden.